Hur fungerar elektorsystemet i amerikanska presidentvalet (USA)?

Det amerikanska elektorsystemet är en av de mest unika institutionerna i det amerikanska politiska systemet. Systemet består av en grupp valmän som väljs av folket och som sedan röstar på den amerikanska presidenten och vicepresidenten. Valet av elektorer är en indirekt process, där de valda elektorerna i varje delstat avgör vem som blir president och vicepresident.

Historiskt sett kommer elektorsystemet från en tid när folket var misstänksamt mot direktdemokrati och sökte en balans mellan folkviljan och makten hos etablerade ledare. Vid grundandet av USA ansåg ”The Founding Fathers” (George Washington, Thomas Jefferson, John Adams, Benjamin Franklin, Alexander Hamilton, John Jay och James Madison) att direktdemokrati var farligt och att folket inte alltid var kapabla att fatta välgrundade beslut.

En balans mellan folkviljan och makten hos eliten

En av anledningarna till att elektorsystemet skapades var för att balansera folkviljan och makten hos etablerade ledare. Den amerikanska konstitutionen, som undertecknades 1787, fastställde ett system med elektorer för att välja presidenten. Systemet skapades för att balansera folkmakt och eliten, samt ge små stater representation så att inte bara de stora staterna skulle ha inflytande (på grund av att dom har en större folkmängd).

Elektorer baserat på delstatsrepresentation

Varje delstat har ett antal elektorer baserat på deras representation i kongressen. Antalet elektorer per delstat bestäms av antalet ledamöter i representanthuset plus två för varje senator som delstaten har. Till exempel har Kalifornien, som har 53 ledamöter i representanthuset och två senatorer, totalt 55 elektorer. Totalt finns det 538 elektorer i hela landet.

Så fördelas elektorrösterna i varje delstat

Elektorrösterna fördelas på olika sätt i olika delstater, men i allmänhet tilldelas elektorrösterna till den kandidat som vinner flest röster i delstaten. I 48 delstater och District of Columbia tilldelas elektorrösterna genom en vinnare-tar-allt metod, vilket innebär att presidentkandidaten som vinner majoriteten av rösterna i delstaten får alla elektorrösterna.

I de två återstående delstaterna, Maine och Nebraska, fördelas elektorrösterna enligt en annan metod. De två elektorrösterna som representerar senatorerna går till den kandidat som vinner flest röster i delstaten, medan de övriga elektorrösterna går till den vinnande kandidaten i varje av delstatens kongressdistrikt.

Majoriteten av elektorrösterna krävs

För att vinna valet av elektorer måste en kandidat få majoriteten av elektorsrösterna, vilket är minst 270 av de totala 538 elektorsrösterna.

Majoritetsregeln innebär att presidentkandidaten som får flest antal elektorröster i en delstat får alla elektorrösterna i den delstaten. Detta innebär att det är möjligt för en kandidat att vinna den totala röstpopulariteten i hela landet men ändå förlora valet eftersom den andra kandidaten får fler elektorröster. Detta hände till exempel i valet 2016 när Hillary Clinton vann den totala röstpopulariteten men förlorade valet till Donald Trump eftersom Trump fick fler elektorröster.

Elektorsystemets fördelar och nackdelar

En av de främsta fördelarna med elektorsystemet är att det ger mindre stater en röst i presidentvalet. Om det bara var en direkt folkomröstning skulle de stora stater ha en överväldigande inverkan på resultatet. Elektorsystemet skapar också en inbyggd stabilitet i valet genom att undvika oavgjort och ger tydliga och snabba resultat.

Å andra sidan har elektorsystemet också vissa nackdelar. En av de största nackdelarna är att det möjliggör för en presidentkandidat att vinna valet utan att ha majoriteten av röster i hela landet, vilket vissa anser strider mot principen om demokrati. Detta kan också leda till att kandidaterna i praktiken bara fokuserar på de stater där valet är jämnt och där de kan vinna elektorröster, vilket innebär att många delstater kan ignoreras under valkampanjen.

Relaterade inlägg

Så röstade invånare i Kalix i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Kalix röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Så röstade invånare i Övertorneå i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Övertorneå röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Så röstade invånare i Pajala i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Pajala röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Så röstade invånare i Gällivare i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Gällivare röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Så röstade invånare i Älvsbyn i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Älvsbyn röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Så röstade invånare i Luleå i Riksdagsvalet 2022

Här kan du se på vilka partier de som bor i Luleå röstade på i Sveriges Riksdagsval 2022. Du kan också se hur det skiljer sig jämfört…

Annons: Superpriser hos Webhallen! Missa inget i fyndhörnan.